Vi i Vaxholm vill ta ett större ansvar för flyktingar.

Idag skickades följande PM/insändare ut till lokala media.

Just nu pågår den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. En mycket liten del av alla världens flyktingar tar sig till Europa, ännu färre till Sverige och ytterst få till Vaxholm. Extraordinära tider och händelser i världen och Europa kräver extraordinära lösningar även här hemma. Vi vill ha mer proaktivitet och en bra flyktingpolitik i Vaxholm.

Människor som flyr till Sverige och kommer till Vaxholm ska tas emot rättssäkert, erbjudas ett boende och snabbt få chansen att lära sig svenska och komma ut i arbetslivet eller till utbildning.

I debatten sägs ofta att bristen på bostäder är ett skäl att inte agera. I Vaxholm finns flera av Sveriges största fastighetsägare. Staden bör ta en aktiv dialog med de större fastighetsägarna i dessa frågor. Staten har, genom Vasallen, flera vinterställda och tomma kaserner på Rindö.

Statens Fastighetsverk har flera tusen kvadratmeter lokaler tomma, i bland annat Kastellet varav en betydande del redan erbjudits kommunen. Svenska kyrkan har en tom prästgård, även den kan utnyttjas och Waxholms Hotell har ett flertal tomma personallägenheter i centralt läge.

Den 19 oktober anordnar staden en informationskväll bland annat för oss som är intresserade av att erbjuda familjehem, bli kontaktpersoner eller gode män till ensamkommande flyktingbarn. Kommunens verksamheter, ideella organisationer och andra verksamheter kommer att finnas på plats under kvällen. Alla kan bidra och vi hoppas få se dig där.

Till årsskiftet öppnar AB Vårljus ett gruppboende på Hagvägen 5 i Vaxholm för asylsökande barn och ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Boendet i Vaxholm ska förse Vaxholms Stad med platser för ungdomar som kommunen ansvarar för. Det kommer att ha plats för 11 barn och ungdomar mellan 14-18 år. Detta  gruppboende för minderåriga kommer att ha personalbemanning dygnet runt.

Ingen av oss vill vara svarslös inför framtida vänner och släktingars frågor som t ex  –”Vad gjorde ni i Vaxholm under flyktingkrisen i Europa?” Vill du?

Folkpartiet i Vaxholm kommer att driva på för ett ökat och bra flyktingmottagande i Vaxholm och behöver ditt aktiva stöd!

Michael Baumgarten

Pelle Dalhammar

Ingrid Ekstedt

Agneta Grönkvist

Harald Hynell

Birgitta Nyhlén

Louise Yngström Valdre

Caroline Åkerhielm

Leslie Öqvist

Publicerat i Allmänt, Bostäder, Integration, Lag och rätt, Rindö, Trygg i Vaxholm, Vaxön | Lämna en kommentar

Bygga Campus Vaxholm eller inte?

Den 17 juni 2015 ställde Göran Malmsten en fråga till mig innan fullmäktigesammanträdet under det vi kallar ”den öppna frågestunden”.

Frågan: Hur ställer sig barn-och ungdomsnämndens ordförande Michael Baumgarten och utbildningschefen Ulrika Strandberg bakom argumenten till ett beslut som försvarar att flytta våra barn och ungdomar FRÅN den mest trafiksäkra – minst bullriga – mest luftrena och giftfria skolmiljön vid Norrbergsskolan TILL dess raka motsats tätt inpå högriskvägen 274 som miljöprogrammet dömer ut som lämplig plats för skola där tillfälliga förskoleplatser avvisas just på dessa grunder som baseras på för stora trafiksäkerhets- och hälsorisker sammankopplade med ca 9000 fordon/dag 35-50 meter från barnens arbetsplats?

Mitt svar: Jag måste börja med att inleda med ett stort tack för att jag har fått den här frågan. Jag är ledsen men förvaltningschefen har inte att svara vid en öppen frågestund inför kommunfullmäktige, frågeställaren får i sådant fall vända sig till förvaltningen. Jag ska däremot svara så gott jag kan. Det är väl allmänt känt att jag medverkade vid det beslut som fattades avseende valet av ny högstadieskoleplats, det vi kallar för Campus och dessutom var med, tillsammans med dig Göran, vid återstarten av byggarbetena i förra månaden.

De påståenden som framhärdas i frågeställningen kan tyckas vara intressanta men kanske svåra att förstå, en del helt felaktiga och det tycker jag är dåligt. Det blir alltså svårare att ge ett korrekt svar på frågan. Det frågepåstående som du formulerat kunde ju t ex  innehålla källhänvisningar avseende själva påståendena. Ett av dina påståenden handlar om Miljöprogrammet som skall döma ut platsen. Det är fel och så är det inte. Jag har med mig ett eget ex av programmet till dig här.

Väg 274 är inte en högriskväg Den är klassad som en transportled för farligt gods fram till Vaxholms kajer och öster därom som sekundärled. Vägen ingår dessutom i det omledningsvägnät som finns definierat för Essingeleden. Det innebär att väg 274 utgör ett vägalternativ för transporter som är för breda eller för tunga att köra på Essingeleden eller Ekeröfärjan, s.k. dispenserfordon, eller för transporter av farligt gods vid oplanerade avstängningar av Essingeleden. Under åren 2005 – 2008 var det 5 stycken oplanerade avstängningar av Essingeleden, alltifrån påsegling av Lodbrok, påkörning av mittbarriären till tappade julmustbackar. Det finns inget underlag som visar att trafik omledits via Vaxholm på grund av dessa avstängningar. En kartläggning har gjorts, 2012, av de transporter med farligt gods som förekommer på väg 274 på Vaxön. Kartläggningen omfattar transporter till och från lokala verksamheter och genomfartstransporter. Den visar att antalet transporter till eller från lokala verksamheter är begränsad, även antalet genomfartstransporter omfattar mindre mängder (från juli 2011 till juli 2012 var det 29 stycken, 17% var helt tomma och 50% innehöll mindre än 10m3). Störst andel utgör transporter med brännbara vätskor och gasol. Framtida transporter med farligt gods på väg 274 genom Vaxholm uppskattas inte öka nämnvärt. Däremot är det troligt att genomfartstransporter och transporter till följd av omledning kan komma att minska i och med ny infrastruktur inom länet, som t ex  Förbifart STockholm. Brännbara vätskor är vanligen bensin, diesel och gasol till våra bensinmackar (totalt drygt 200 st) ända bort till Kronudden och Gulfs sjömack man kan ju tycka att detta kunde transporteras sjövägen istället. Den här trafiken är också mer intensiv sommartid.

Söderfjärdsskolan, Resarö och Rindö skola, Förskolorna Äppelgården, Båten, Nalle Puh, Äppelängen, Skärgårdsholken, Ytterby, Överby  och öppna förskolan ligger också vid starkt trafikerade leder. Det är ju dessutom många vuxna och barn som skall dit och lämna och hämta. Kravet på tillgänglighet anses av många vara viktigt. Vid Campusområdet har man vid senaste trafikårsmätdatasammanställningen konstaterat 7200 fordonsrörelser/dygn på väg 274 och INTE DAG som Göran säger eller 9000 fordon som han påstår. Det är sannolikt så att det dessutom finns årsvariationer. Jag själv tror att trafikflödet ökar under sommarlovet och minskar vintertid. De flesta passerar nog Äppelgården, Söderfjärd, Campus, Nalle Puh, öppna förskolan och även en stor del förbi Rindö skola också. In på Resarö från Engarn räknar Trafikverket med ca 4500 fordonsrörelser/dygn och INTE DAG. Vi får anta att en stor del av dessa trafikanter också passerar skola och förskolor på ön. Trafiken är ett gissel och en stor del av familjerna i kommunen väljer bil framför gång, cykel eller kollektivtrafik vilket också blir ett bra skäl till att välja Campus för en högstadieskola. Det är kollektivtrafiknära med goda möjligheter till cykel och gångvägar. Staden måste också driva på för att få 274an till en stadsgata med låg fart, tycker jag. Det är också miljösmart.

Vi har nästan 2000 barn i grundskoleåldern här i Vaxholm, och hundratals anställda. Vi är i särklass stadens största arbetsgivare och de flesta i verksamheterna längtar efter Campus idag. Jag ställer mig positiv till beslutet och val av plats. Långsiktig och stabil politik, det är pålitligt smart.

Detta är en bra plats för en ny högstadieskola av flera skäl.

Skola och förskola fanns där tidigare. Detaljplanearbetet var klart. Vilket annars hade fördröjt investeringen ytterligare med många år och elevplatsbehovet är för närvarande mycket stort. Ekonomiskt smart.

I närområdet finns och skapas också platser för idrott, hälsa, rekreation, måltidsupplevelser och kultur. Allt detta bör i högre grad än idag kunna integreras i våra barn och ungdomars vardag även utanför skoltid. Idag har till exempel endast en skola på Vaxön egen idrottshall. De tre övriga skolorna fotvandrar till Campusområdet och just Norrbergsskolans elever har längst att gå. Det är ett betydande problem för skolverksamheterna. Dessutom har en av skolorna varken kök eller matsal. Att dela på gemensamma resurser det är smart.

Valet av plats gör att det också blir närmare för fler elever och boende i hela kommunen. De allra flesta kommuninnevånare och barn bor västerut. Klimatsmart, eller hur?

Campus är kollektivtrafiknära från alla håll. Det är också klimatsmart.

Platsen skall också leva utöver skoltid, även för vuxna. Detta blir ett campusområde. Helt enkelt resurssmart.

Vi överstiger säkerhetsavståndet för personintensiv bebyggelse som är 75 meter, mellan byggnad och väg, dessutom påbyggt med säkerhets- och bullervall/skydd vilket är säkerhetssmart enligt Länsstyrelsen.

Partiklar i luft, dvs riskexponering avseende hälsa, understiger EU-kravet rejält. Från 2010 är kravet på dygnsmedelvärdets maxgräns satt till 50 µg(mikrogram)/m3 luft avseende kvävedioxid och partiklar med högsta storlek PM10 . I campusområdet rör vi oss mellan 12 till 20 µg/m3 luft avseende just kvävedioxid och PM10. Samma partikelstorlek vid Norrbergsskolan rör sig mellan 12 – 16 µg/mvilket naturligtvis är en nyans bättre. Värdet vid Campusområdet bedöms, trots detta, inte medföra någon ökad hälsorisk. Ökad fordonshastighet bedöms också öka partikelhalten. Det är bättre att sänka farten. Data är inhämtat från Luftvårdsförbundet och indexeringen PM10 används för att representera partiklar mindre än 10 mikrometer i gas eller i det här fallet luft. PM10 utgör inte någon strikt gräns för just farliga partiklar, men de flesta tillsynsmyndigheter runt om i världen har kommit överens om att använda PM10 som maximalt mått på luftburna främmande partiklar.  Med andra ord folkhälsosmart. Kom ihåg att dom flesta övriga verksamheter i vår kommun finns i trafiknära placeringar och även annorstädes i andra kommuner.

Som kuriosa kan nämnas att en av våra största skolkonkurrenter är Internationalla Engelska Skolan i Täby. Den ligger vid Nytorpsvägen ca 250 meter från E18/Norrtäljevägen som har ett trafikflöde om ca 70 – 90 000 fordon/dygn. Det är drygt tio gånger mer än förbi Campus, för att inte tala om den dåliga kollektivtrafiklösningen mellan Engelska Skolan och Vaxholm men det tycks ändå inte bekymra de som valt Engelska Skolan. Om placeringen vid Campus är olämplig menar jag att man nog får överväga om det över huvud taget går att bo i tätorter särskilt i storstadsområden.

Tillbyggnad och renovering av Norrbergsskolan låter sig inte göras utan omfattande störningar och kostnader för verksamheterna i form av provisorium och tillfälliga lokaler under ganska lång tid. Dessutom saknar vi idrotts- och ordentliga kulturskolefaciliteter vid Norrberget.

Och vem vet vad vi hittar i byggnaden med tanke på den tidens byggnadsteknik, glöm inte bort den samtida gymnastikhallen som revs och nu är borta av folkhälso- och arbetsmiljöskäl. Skolbyggnaden är fortfarande kvar.

Och vem och hur ska vi betala för alla provisorier, renovering och tillbyggnader? Jag tror inte det är ekonomismart.

Utöver detta, menar jag, om man ska bygga bostäder på det ena eller andra stället, så påverkas kommunens ekonomi och servicenäringar mest gynnsamt av bostadsbebyggelse på Norrberget till skillnad från Pålsundsskoletomten och det är väl samhällssmart.

En flytt av högstadieskolan leder till färre tunga transporter in vid lägret i form av livsmedel-, gods-, skolskjuts och färdtjänst. Trafiksäkert och klimatsmart.

Den nya skolan blir en miljöbyggnad till stora delar försörjd av bergvärme-/kyla. Vad gäller just miljöbyggnationen så siktar vi på guldcertifiering. Se mer på Sweden Green Building Councils hemsida http://www.sgbc.se. Detta går inte att åstadkomma med en renovering och tillbyggnad. Miljö- och klimatsmart.

Partikelfilter och sunt inneklimat. Arbetsmiljösmart.

Öppna ytor, flexibel byggnad och anpassad för modern pedagogik. Utvecklings-, likabehandlings- och pedagogiksmart.

Effektivare lokalutnyttjande och lägre lokalkostnader. Resursmart.

Öppna planlösningar, färre korridorer och höjdskillnader, mer insyn och tryggare miljö. Barnperspektiv och trygghetssmart.

Ny teknik i byggnaden. Utvecklings- och pedagogiksmart.

Tillgängligt och anpassat för alla. Smart jämlikhet och likställighet för alla.

Campus blir en fantastisk plats att vara tillsammans på med variation, kreativitet och engagemang för alla generationer.

Alla är välkomna och särskilt du Herr Malmsten.

Publicerat i Allmänt, Barnomsorg och skola, Bostäder, Friskolor, Hälsa, Infrastruktur, Kollektivtrafik, Kultur, Miljö, Politik, Resarö, Rindö, Skärgårdidyllen, Trygg i Vaxholm, Ungdomsfrågor, Valfrihet, Vaxön | Lämna en kommentar

Vad kostar flyktingpolitiken?

”Till alla som vill prata om vad invandring kostar: Om vi nu stoppade all invandring, vad skulle ni göra för de pengar som ni tjänade på det?

Först måste vi reda ut hur mycket det kostar. Redan här kommer det bli bråk. 90% av kommentarerna här under kommer att handla om att ”siffrorna är fel”.. inte om vad de skulle göra med pengarna de skulle tjäna.

Hur som helst.. kostnaden! Här finns bud från 300 miljarder om året och neråt. För att vi inte ska hamna i en diskussion om det så kollade jag med självaste OECD som mätte kostnaden i Sverige förra året.

Det konstiga är att enligt OECD så TJÄNAR Sverige 7800 kronor per hushåll på att invandrarna kommer hit. För efter ett tag så betalar de skatt, arbetgivaravgiter, moms etc.. och ju mer integrerade de blir desto mer tjänar Sverige på det. Kolla på Özz, han själv omsatte 4,5 miljoner förra året vilket gjorde att bara hans ”springa runt och berätta om hur jobbigt det var att vara invandrare” på olika standupscener gav Sverige en vinst på 2 miljoner spänn! För att inte snacka om Laleh… eller Zlatan!… eller.. förlåt, I digress…

OK. Det första åren kostar invandringen pengar. Vi hade i Sverige 40 000 invandrare förra året, då räknas utbytesstudenter, konsulter på Volvo, danskar som blivit kära i nån från Flen osv men också barn från Syrien vars hela familj har blivit avrättade som på nåder fått komma hit. Enligt imigrationsverkat kostar de 6 miljarder kronor det första åren. För att vara resonabla här så dubblar vi det.. oförutsedda kostnader nån tappar nån plomb eller priset på snus stiger…vi säger 12 miljarder. Är va fan… Eftersom jag vet att trollen där ute nu kommer att skrika att det stämmer inte så tjugodubblar vi det! Vi säger att det kostar 120 miljarder per år! (Trots att det alltså i verkligheten kostar 6… 120 miljarder är en total fantasisumma… helt galen..crazy bananas siffra.. det kostar ALDRIG så mycket… men för sakens skull) OK?

120 miljarder delat på 10 miljoner pers som bor i det här landet är 12 000:- per person. Så mycket sparar du på att tvinga de där krigsdrabbade barnen sitta i snömodden i flyktingförläggningar istället för att få komma hit och få chans till ett värdigt liv.

Det är mycket pengar det. 12 000:- Fy fan vad skönt att vi svenskar får alla de pengarna. Men vad skulle ni göra med dom? Skulle ni blåsa allt på en vecka i Fuengirola och kommer hem rödbruna och bakisplufsiga? Stå nöjda på Skavsta och vänta på väskorna med det trygga klirret ifrån taxfreepåsarna som enda ljudkuliss och tryggt veta att inga jävla 6-åringar med bortsprängda armar kommer från Arabien och snor de här stålarna från er för nu har ni gjort av med dom! Eller ska ni kanske köpa en sån där flott robotgräsklippare? Eller bygga till hemmabion i källaren? Eller en hundgård? En sån där med automatisk belysning? Lakritsprovning i Norge med hela familjen!!?? Va?

Jag vet inte vad ni ska göra för alla de där pengarna men jag är säker på att om vi stoppar all invandring så kommer ni i alla fall att lägga det på något vettigt istället för att som nu slösa bort dom på hjälpa folk som verkligen behöver det. För 12 000.-… det är mycket pengar.

(Och det är i verkligheten 600:-)”

Tack Henrik Schyffert för inlägget.

Publicerat i Integration, Politik | Lämna en kommentar

Säljer Vaxholm till högstbjudande.

Just så löd rubriken i tidningen Skärgårdens krönika den 22 januari 2015.

Krönikan kritiserar att Vaxholms kommun givit rivningslov till ”ytterligare en sekelskiftesdröm”. Det gäller nu Kullön och en aktuell rivning utmed Hamngatan uppe vid Norrbergsskolan. Tidigare har det gällt rivning och nybyggnad på Torggatan. Som vanligt klagar man på politikerna. Det går att förstå att enskilda medborgare reagerar mot förändringar av olika slag, men av en krönikör förväntar man sig en lite mera saklig diskussion. Den här typen av dåligt underbyggd information underblåser bara ett politikerförakt.

Jag vill därför försöka ge en lite bredare bild av frågan.
I Sverige har vi en lagstiftning som värnar det enskilda ägandet samtidigt som kommunerna har ett ansvar för planläggning. De aktuella byggnaderna ligger på privat mark och rivs av markägaren i syfte att bygga enligt gällande detaljplan. I dagsläget är kommunens enda chans att stoppa rivningen att köpa in eller ersätta markägaren för att denne inte kan utnyttja sin byggrätt. Det kan knappast vara tillräckligt hög prioritet att använda skattebetalarnas pengar för att stoppa dessa omvandlingar. Dock ska naturligtvis stadsbyggnadskontoret ge råd och försöka påverka så att resultatet blir så bra som
möjligt.

Krönikan refererar också till en bevarandeplan och antyder att planer redan tidigare borde ha fastställts som hindrar rivning av gamla hus. Då bör man komma ihåg den diskussion som var när den aktuella bevarandeplanen, som egentligen är en inventering som gjordes som examensarbete, togs fram. Då konstaterades att det inte finns så många byggnader i Vaxholm som är så värdefulla att man ska sätta av resurser för bevarande och dessutom införa restriktioner som hindrar stadsförnyelse. Där beskrivs några samlade miljöer som är särskilt intressanta typ Kronudden.

Norrhamnen uppfattas ju också ha en speciell karaktär, men då bör noteras att inom detta område har nästan hälften av husen bytts ut till nya eller kraftigt ombyggda sådana, utan att området nämnvärt förändrats. Det har dock förekommit protester mot förändring av typen att det är så charmigt att behålla det gamla. Många av de nybyggda husen uppfattas idag av besökande som gamla, vilket ju visar att det är samlade miljöer och utformning av det nya som är viktigt, snarare än att det just är gammalt. Alla tätorter har ju årsringar från olika tider.

Vaxholm måste utvecklas. Dels är det gamla byggnadsbeståndet inte alltid av hög kvalitet, dels kan vi inte stoppa den förtätning av Storstockholmsområdet som årligen sker med 40000 nya invånare. Vi i Vaxholm vill förbättra och förstora våra hus, anpassa för äldreboende, ge möjlighet för våra barn som vill flytta tillbaka och dessutom öka underlaget för en successivt utökad kommunal och privat service. Våra anspråk ökar vad gäller bostadsstandard och utbud av idrottsanläggningar, cykelvägar, ridanläggningar, äldreboenden, va, bredband, kommunikationer etc. Om vi ska ta vår andel av Storstockholms tillväxt så behöver vi nyskapa bostäder för ca 200 personer per år i kommunen. Eftersom Vaxön inte är särskilt högexploaterad så är det naturligt att i
första hand utnyttja möjligheter att bygga inom redan bebyggda delar. I stora delar har Vaxön en blandad bebyggelse, vilket är det typiska och en kvalitet för Vaxholm, med flerbostadshus och villor samt vissa verksamhetslokaler i en salig röra. Mot den bakgrunden är det inte praktiskt att planlägga så att samhället konserveras, utan snarare ha en öppen inställning till förnyelse. Bevarandet bör koncentreras till några typiska och sammanhållna delar, men även där ge möjlighet till ny- och ombyggnad på ett småskaligt sätt.

Det är också viktigt att ha resurser kvar för ett bra underhåll av det vi har, så att det inte ser så skräpigt ut som det gör på många ställen, med trasiga gångbanor, sneda lyktstolpar och mögliga husfasader.

Slutsatserna är dels att vi inte bör vara så rädda att förändra men bibehålla vaxholmskaraktären, dels att tidningar och journalister har ett viktigt ansvar att förmedla information om vilka förutsättningar som gäller. Det är alltför simpelt att bara blåsa upp missnöjesyttringar och förlöjliga dom som sätter av fritid och tar på sig ett politiskt ansvar att förvalta och utveckla vår lilla stad.

Publicerat i Allmänt, Bostäder, Kultur, Lag och rätt, Miljö, Skärgårdidyllen, Valfrihet, Vaxön | Lämna en kommentar

Finns det demokratiska beslut?

Att komma överens är att bry sig. I en balanserad relation upprättar parterna en tyst eller skriftlig överenskommelse som stadgar respektive parts rättigheter och skyldigheter. I kontraktet statueras relationens förhållningsregler, gränser och gemensamma värderingar. I en balanserad relation ges och tas, avsikten är aldrig att skada någon utan att skapa största gemensamma värde.

En del av ovanstående kan appliceras på förhållandet mellan partier och grupperingar i fullmäktigeförsamlingar samt mellan myndigheter och medborgare. Kommunen och dess valda politiska representanter är skyldiga att lyssna på medborgarna/sina väljare och fatta breda demokratiska beslut och därmed garantera en rad funktioner, service och underlag för många att agera efter. Med andra ord möjligheter, skyldigheter, rättigheter och kärnverksamheter för de allra flesta. Som medborgare förväntas vi underkasta oss de beslut och regler som fattats i våra demokratiskt valda församlingar, liksom vi också måste följa domar och beslut från rättsväsende och stat. 1967 beslutades om högertrafik i Sverige, detta har sedan accepterats av de allra flesta av oss.

I Sverige är vi generellt sett duktiga på att kräva våra enskilda rättigheter som individ och grupp och föra fram våra åsikter. Frågan är vad som händer när vi inte finner det lika naturligt att diskutera och acceptera demokratiskt fattade beslut och våra skyldigheter inför detta, exempelvis när majoritetsbeslut eller krav uppfattas som en allvarlig kränkning eller rent av odemokratisk eller felaktig och därför måste upphävas eller allra helst undvikas.

Antikravkulturen eller att motsätta sig redan fattade majoritetsbeslut är det nya i många debatter och till och med inom politiska församlingar. På allt fler håll blir konsekvenserna av tvehågsenhet och antibeteenden uppenbara. Vi backar, river upp, tycker synd om och ändrar oss.

Breda majoritetsbeslut blir därför allt viktigare men lika viktigt är också att acceptera fattade demokratiska beslut!

Fler än 8 av 10 medborgare har röstat här i Vaxholm. Vi, kommunmedborgare, har gjort medvetna val och i många fall röstat olika i kommun-, landstings- och riksdagsvalen. Det är bra tycker jag. I Vaxholm har Alliansen fått förnyat förtroende och Folkpartiet har stora möjligheter att göra avtryck i kommande förhandlingar för fortsatt borgerligt styre.

Mitt valresultatslöfte är därmed att fortsätta leverera breda beslut och föra staden framåt, ännu bättre verksamheter, ökad dialog och korrekt information till stadens medborgare om vad som händer i politiken.

Vaxholm är staden för alla!

| Lämna en kommentar

Ölivet utvecklas. Rindö är en unik plats i Vaxholms stad!

Vi vill ha fler arbetsplatser och boende på Rindö.
Vad vill du?

Att investera i gemensam infrastruktur som VA och fiberkommunikation är miljöriktigt.

Medborgarna i Vaxholm är våra ägare och kan förvänta sig långsiktiga beslut i bred majoritet.
Vaxholm skall vara staden för alla!
Här ska du, jag och kommande generationer kunna leva i trygghet, med god service, inflytande, fantastiskt boende i samklang med hållbar tillväxt.
Jag ger mig inte!

Jag driver bland annat följande frågor:
•    Vi öbor är vitala delar av Vaxholms kommun, en viktig del i en levande skärgård. Vi ska inkluderas i stadens utveckling.
•    Det måste planeras och initieras för fler medborgare att bo och arbeta på samma plats.
•    Rindö skall ha arbetsplatsområden. Rindö västra m fl.
•    Oskar Fredriksborg skall utvecklas ytterligare.
•    Bebyggelseutveckla Rindö västra med Vaxholmen.
•    Påskynda VA-utbyggnaden.
•    Miljöansvar och god miljöhänsyn skall underlättas och premieras genom differentierade avgifter. Det ska kosta att skita ner.

•    En övergripande IT-strategi måste till för att bl a  öka förutsättningarna till god bredbandskommunikation i alla kommundelar.
•    Omvandla väg 274 till en stadsgata på Vaxön och sänk hastigheten.
•    Förbättrad framkomlighet och säkerhet på gator, cykelvägar och gångbanor. GC-väg över hela Rindö
•    Fler infartsparkeringar.
•    Laddstationer för elfordon.
•    Utökade och väderskyddade P-platser för moped och cykel.
•    Utökad och förbättrad kollektivtrafik på sjö och land.
•    Ny skola och utökad förskoleverksamhet på Rindö.
•    Utveckla och stödja fritidsgården.
•    Rusta upp Rindö IP.
•    Fler fritidbåtsbåtplatser.
•    Utveckla och vårda Rindös fantastiska fastighetsarv.
•    Stärka och stötta privata (föreningar, samfälligheter, intressegrupper) initiativ/alternativ och lösningar till samhällets utmaningar. Det kan gälla kris-/brandberedskap, ungdomsverksamhet likväl som socialt ansvar, äldreboenden, grönområden och vägar samt olika gemensamhetslösningar för avlopp, vatten och IT.

Vet du att:
Idag bor det 543 barn som går i årskurs 5 – 7 i Vaxholm. De går i högstadiet år 2016. Ännu fler barn finns i intervallet årskurs 1 – 3, 586 stycken.
Rindö skola är en av de tryggaste i kommunen.

Publicerat i Allmänt, Barnomsorg och skola, Bostäder, Gång- och cykelvägar, Infrastruktur, Kollektivtrafik, Kultur, Miljö, Näringsliv och sysselsättning, Politik, Rindö, Skärgårdidyllen, Trygg i Vaxholm | Lämna en kommentar

Vaxholm och Tynningö utvecklas!

Jag vill ha fler arbetsplatser och boende i alla kommundelar.

Det ska vara lätt att ta sig mellan Vaxholms öar och Vaxön.

Det är viktigt att Vaxholm upprätthåller service och kommunikationer med öarna.

Folkpartiet driver följande frågor:
•    Öbor är vitala delar av Vaxholms kommun, en viktig del i en levande skärgård. Öborna ska inkluderas.
•    Utveckla kollektivtrafiken, även på sjön.
•    Utökad båtpendling till/från Stockholm.
•    Båtpendling skall fungera året runt!
•    Förbättrad turtäthet på sjön dag som kvällstid mellan öarna och Vaxholm.
•    Miljöansvar och god miljöhänsyn skall premieras – genom differentierade avgifter. Nedsmutsare ska betala.
•    Ökat stöd avseende rådgivning och information för miljösmarta val vid renovering och nybyggnad av bostäder och lokaler.

•    Rädda Östersjön och påskynda VA-utbyggnaden av Vaxholms större öar till Käppala RV. Ju fler kommuninnevånare som kan anslutas och ju snabbare detta sker, desto bättre för alla!
•    Verka för att få fler företag och verksamheter, speciellt med anknytning till vatten och vattenmiljö, att etablera sig i Vaxholm och på öarna.
•    Antalet äldre ökar i Vaxholm liksom i många andra kommuner. Detta ställer stora krav på en god och differentierad utbyggnad av äldrevården.
•    Ökade möjligheter till ett aktivt liv för äldre.
•    En värdig, personlig och valfri äldrevård.
•    Att stärka och stötta privata (föreningar, samfälligheter, intressegrupper) initiativ/alternativ och lösningar till samhällets utmaningar. Det kan gälla kris-/brandberedskap, förskolor och skolor, äldreboenden, grönområden och vägar likväl som olika gemensamhetslösningar för avlopp, vatten och IT.
•    Fler bostäder för äldre/årsrika kommuninnevånare.
•    Öka trygghet och servicenivå för våra äldre genom att erbjuda moderna tekniklösningar där stor hänsyn tas till personliga önskemål, behov och till den personliga integriteten.
•  Äldre skall fritt kunna välja sitt boende. Detta kräver olika former av boende för äldre, fler lägenheter i flerfamiljshus, service boenden och särskilda boenden.

Vi ger oss inte!

•    Ordning och reda i skärgårdstrafiken!
•    Båtpendling skall fungera året runt!
•    Accelererad utbyggnad av avloppsnätet med anslutning till Käppalaverket.
•    Ökade inslag av förnybara energislag i all nybyggnation och uppvärmning av kommunens fastigheter.
•    Alla årsrika har rätt till en värdig, personlig och valfri äldrevård.
•    Ingen skall behöva bo isolerad i sitt hem.

Vill du ha ett ökat liberalt inflytande i Vaxholm?
Det vill vi!

Rösta på Folkpartiet Liberalerna

Publicerat i Allmänt, Bostäder, Infrastruktur, Kollektivtrafik, Miljö, Näringsliv och sysselsättning, Politik, Skärgårdidyllen, Tynningö, Valfrihet, Vaxön | Lämna en kommentar