Fördelningspolitik?

Tio goda vänner som växt upp tillsammans och umgåtts sedan den gemensamma grundskolan går ut för att äta middag tillsammans.
Notan blir 10 000 kr. Vännerna delar vänskapligt kostnaderna efter nuvarande inkomst på samma sätt som svensk skatt betalas:
– De fyra med lägst inkomst betalade ingenting
– Den 5:e betalade 100 kr
– Den 6:e betalade 300 kr
– Den 7:e 700 kr
– Den 8:e 1 200 kr
– Den 9:e 1 800 kr
– Den 10:e personen som hade högst lön betalade 5 900 kr och ansåg sig ha råd att betala detta.

De tio vännerna samlas och äter middag på samma restaurang varje vecka i flera år och är nöjda med fördelningen av kostnaderna 10 000 kr. En dag säger restaurangägaren som är obekant med vännernas fördelning av kostnaderna: ”Ni är mina trognaste kunder så jag lämnar 20 % rabatt på er gemensamma middag i fortsättningen”. Totalkostnaden för de tio vännernas gemensamma middag blir nu endast 8 000 kr. De är fortfarande överens om att betala notan såsom svenska skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De blir som tidigare bjudna. Men hur ska de andra sex göra? Hur ska de dela upp rabatten på 2 000 kr så att alla betalande får sin del? De inser att 2 000 kr delat med 6 blir 330,33 kr. Om det beloppet skulle utdelas får den 5:e och 6:e personen som betalar lägst skatt betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att det kanske skulle vara rättvist att reducera varje persons nota proportionellt i förhållande till deras tidigare bidrag. Han räknar ut de belopp varje individ skall betala.
Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis. Den 6:e får därefter betala 200 kr, den 7:e betalar 500 kr, den 8:e 900 kr, den 9:e 1 200 kr och den 10:e personen betalar 5 200 kr istället för tidigare 5 900 kr.

Samtliga vänner får nu möjlighet att äta sin gemensamma middag till ett lägre pris än tidigare och 5 personer blir bjudna på middagen. Efter middagen börjar de tänka på hur mycket de vunnit på rabatten.
Jag sparar bara en hundring genom den här rabatten börjar den 6:e personen. Han pekar på den med högst lön och säger: Men den där sparar 700 kr!

Ja och jag sparar också bara 100 kronor och tycker att det är orättvist att han får sju gånger så mycket som vi, säger den 5:e personen.

Det är sant! Varför ska han få 700 kr tillbaka när jag bara får 200? De rika gynnas alltid på det här viset säger den 7:e personen.
Det är värre för oss påstår nu de 4 arbetslösa som har ätit gratis varje middag: Vi får ju ingenting. Det här systemet utnyttjar de som saknar inkomst!

Den 10:e personen anklagades för att suga blod ur de fattiga och kom därför inte till nästa middag. När gruppens nota med utlovad rabatt då skulle betalas fick var och en, fattig som något rikare, betala en niondel av 8000 kr!

Undrar hur de delade upp den notan.

Annonser

Om Michael Baumgarten, FP Vaxholm

Hej, här bloggar jag med personliga åsikter om politik och annat. Kom gärna med inlägg och kommentarer. Michael Baumgarten
Det här inlägget postades i Allmänt, Putslustigheter, Skatter och avgifter. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s